Resurscentrerad psykoterapi är också känd som lösningsfokuserad psykoterapi – som bygger på att hitta lösningar och inte på att lösa problem. Även om det erkänner de aktuella problemen och tidigare skäl utforskar det främst individens befintliga resurser och önskemål för framtiden – på så sätt hjälpa kunder att vänta och använda sina styrkor för att uppnå sina mål.
Som namnet säger, kan lösningsfokuserad korttidsterapi anses vara tidsbegränsad, men tekniken ingår ofta som en del i annan långtidsvård av olika typer och effekterna kan vara långvariga.
”It always seems impossible until it´s done.” Nelson Mandela
Den uppfanns i USA på 1980-talet paret Steve de Shazer och Insoo Kim Berg tillsammans med sitt teamgrundade Brief Family Therapy Center. Terapin grundade på en grundfilosofi av 7 antaganden som är:
- Det pågår konstant förändring som är ett faktum.
- Man betonar det som är föränderligt och möjligt.
- Klienten vill ha förändring.
- Klienten är experten, och återspeglar sina egna mål.
- Klienten har egna resurser och styrkor för att lösa sina problem.
- Fokus på framtiden – det förflutna är inte nödvändigt.
Dessa begrepp är viktiga byggstenar i det lösningsorienterade förhållningssättet.
Lösningsorienterade verksamhetsmodellen föddes som ett alternativ till längre psykoanalytiska behandlingar. Den rådande sociala situationen hade också stort inflytande på det lösningsfokuserade arbetssättet. Även systemteorier, olika kommunikations- och konstruktivistiska teorier var i bakgrunden. En viktig bidragande orsak var en amerikansk psykiater, hypnos Milton Erickson. (Malinen, 2001, 30).
En viktig egenskap inom lösnings- och resurscentrerade psykoterapin fokusen på klientens egna resurser, att uppmärksamma klientens kunskaper, färdigheter och förmåga att nå mål. Undantag och framsteg lyfts fram och de stunder då svårigheterna var helt eller delvis under kontroll, på så sätt begrundas det förflutna som en resurs.
Under 1990-talet började man fästa vikt vid ord och företeelser. Narratiivt- berättande – blev resurs- och lösningsterapins kärna. Tro på möjligheter till förändring och kraften i dialogen med hjälp av språket och berättelser (Riikonen & Smith 1998). Det lösningscentrerade arbetet innebär således arbete kring personens berättelser.
I Finland användes den lösningsfokuserade metoden till en början på A-klinikstiftelsen i ungdomscentralen och initierades av Ben Furman och Tapani Ahola. Den amerikanska prästen och terapeuten John Frykman hämtade den (år 1973) ursprungligen till Finland. I Finland tillämpas resurs- och lösningscentrerade metoder nuförtiden på ett mångsidigt och framgångsrikt sätt, förutom som psykoterapi, såväl inom inlärning, yrkesvägledning, i chefsarbete, som inom coachning och i arbetsrådgivning.
Happiness is not a destination. it´s a way of life.
Helle (2005, 124): Lösningscentrerad terapi är praktisk och stöder det dagliga livet, genom att bygga på den grundläggande idén att människan är kompetent och kapabel. ”Det kan ses som ett sätt att tänka, att se på världen och leva i världen, som ett sätt att vara i ett förhållande och i integration med andra”.
